jag gick faktiskt till Mr-bepps-vill-inte-berätta-vem-han-är. det är sånt som man tänker sig att man ska göra men aldrig verkligen gör. rättare sagt som jag aldrig gör. men ändå.
jag kom precis hem, hehe. först tänkte jag sova där, (helt? eller hur fan man nu ska uttrycka sig) men jag kom på att pappa jobbar den här helgen. ibland (alltid) väcker han mig bara för att jävlas, och då kanske det inte skulle vara det bästa om jag inte var där. ursäkten "vi såg bara på film. (det var därför jag smög ut klockan två på natten och inte berättade något)" fungerar inte speciellt jättebra på pappor.

men ändååå.
bajs.
ångest.
lycka?